brusmoln

Inget är på riktigt om man lever som vi lever här, nej det är luft som kommer ur oss,
och många är för små, för att ens orka ta sig upp på knä, hur kan det komma något ur oss som är så ruttna i vår kropp.

Jag ska anmäla dig, för intrång i mitt liv ja för intrång i mitt liv, det finns alltid något som dödar oss.

Kom hem när du vill, jag är vaken hela natten.. säg ingenting till mig, jag ser allting ändå. så säg ingenting till mig, jag hör stegen när du går. ( jag kommer fortsätta med att tänka på dig varje dag farmor )

Vad ska jag skriva för att du ska bli berörd, och hur högt ska jag skrika varje gång jag vill bli hörd?  du vill att jag ska falla mot något som ni gjort till ditt, men ska jag falla, så faller jag fritt.

Det är tomma ord som fastnar för att jag låter dom vara kvar, och jag skrev mest detta till mig själv så att. Nu ska jag släcka ner alla mina ljus, och släcka känslorna för kvällen.